Om en spermaanalys (seminogram) visar att alla parametrar är inom normalgränserna, men ni ändå inte blir gravida, rekommenderas en biokemisk undersökning av sädesvätskan. Det är ett funktionstest (HBA‑test) för att fastställa spermiernas mognad och deras förmåga att befrukta ägget på naturlig väg.
Det är bara mogna spermier som kan befrukta ägget, eftersom de har särskilda receptorer på huvudet som gör att de hittar och kan fästa vid ägget. Fför att komma in och befrukta ägget smälter spermierna som fäst på ägget samman med äggmembranet.
Testet gör det möjligt att bestämma hur många spermier som är mogna och fertila.
DFI‑testet visar om det finns någon chans att befrukta ägget på naturlig väg eller om den manliga faktorn är orsaken till att graviditeten avbryts spontant.
Även om de allmänna spermieparametrarna som rörlighet, koncentration och morfologi är normala, kan i dessa fall spermierna fortfarande vara orsaken till att ni inte har lyckats.
Med ett DFI‑test fastställer man hur många spermier som har fragmenterat DNA. Detta visar sig som brott i DNA‑strängarna i båda eller en av helixarna. Om brotten skadar de gener som behövs för embryots utveckling och implantation kan embryot dö.
Möjliga orsaker till DNA‑fragmentering:
Ett DFI‑test rekommenderas för patienter med:
I vissa fall kan DNA‑fragmenteringen minskas genom livsstilsförändringar, antioxidanter som neutraliserar fria radikaler i kosten eller behandling av sjukdomar som kan ha orsakat DNA‑fragmenteringen.
Om era tidigare försök att få barn har misslyckats och ni nu planerar att bli gravida, är det viktigt att komma ihåg att manlig infertilitet står för cirka 40 % – enligt de senaste uppgifterna till och med upp till 50 % – av infertilitetsorsakerna hos par. Därför rekommenderar vi att ni gör en omfattande spermaanalys som innefattar:
Med MiOXSYS-testet kan fria radikaler i sädesvätskan upptäckas.
Fria radikaler är en produkt av ämnesomsättningen och påverkar spermatogenesen (spermieproduktionen). Om det finns onormalt mycket DNA‑fragmentering i spermierna kan en av orsakerna vara reaktiva syreföreningar (ROS). En förhöjd halt av reaktiva syreföreningar i sperman påverkar mannens förmåga att producera avkomma.
Reaktiva syreföreningar skadar cellkärnorna som innehåller genetisk information eller DNA. DNA‑strängarna reagerar med reaktivt syre som oxiderar och fragmenterar DNA‑strukturen.
Förekomsten av fria radikaler påverkas främst av olika ämnen och processer som vi dagligen exponeras för som tobak, alkohol, hushållskemikalier, strålning (bärbara datorer, tv och uv‑ljus), bekämpningsmedel, tungmetaller och ozon, samt av inflammationer i de manliga fortplantningsorganen.
Fruktos ger energi för spermiernas rörlighet och vitalitet och bidrar även till spermiernas bildning och utveckling. Fruktos produceras i sädesblåsorna tack vare androgen (manligt könshormon) som kommer in i sädesvätskan. Om den hormonella strukturen och kvaliteten brister och sädesblåsornas funktion är nedsatt sjunker fruktoshalten. Avsaknad av fruktos i sädesvätskan kan vara ärftligt.
Ett fruktosprov behövs för att:
Alfaglukosidas är ett enzym som produceras i bitestiklarna. Aktivitetsnivån hos alfaglukosidas är beroende av bitestikelns sekretionsfunktion. Sänkt alfaglukosidasaktivitet kan vara tecken på fullständig eller partiell obstruktion av bitestikeln och sädesledaren. Det kan bero på inflammation eller en infektion. Med ett alfaglukosidasprov kan störningar i bitestiklarnas sekretionsfunktion och den åtföljande försämringen av spermiernas kvalitet identifieras. Hos män med nedsatt spermierörlighet (astenozoospermi) kan aktivitetsnivån hos alfaglukosidas tyda på bitestikelsvikt, vilket kan vara tecken på förändringar i könscellernas membran eller avvikande spermiemorfologi.
Samtliga tester görs på iVF Riga-kliniken, vån. 2, Zaļā 1. Ring oss för att boka tid: (+371) 67 111 117; (+371) 25 641 022;
En konsultation med androlog rekommenderas för att utesluta olika hälsoproblem eller sjukdomar (till exempel prostatakörtelinflammation, andra inflammationer, pungåderbråck och kryptorkism) som kan påverka spermiernas kvalitet och vara en möjlig orsak till infertilitet.
sv
lv
en
ru
lt
no
