Det finns flera särskilda behandlingar av cancer som har en betydande påverkan på patientens fertilitet, därför är det viktigt att fråga om metoderna som bevarar fertiliteten kopplat till behandlingen. Det är mycket viktigt att bevara genetiskt material innan, oavsett vilken cancerbehandling som påbörjas, då det har negativ inverkan på den reproduktiva funktionen.
Det finns flera tillgängliga fertilitetsbevarande metoder, som används för kvinnor män och prepubertala barn:
1. Kryokonservering
2. Organkonserverande operationer
3. Äggstock införlivande
4. Användande av GnRH agonister under kemoterapi
Vid cancerfall under barndomen så är det synnerligen viktigt att överväga fertilitet, då barnets kropp fortsätter att utvecklas och olika cancerbehandlingar kan ha en oåterkallelig effekt på fertilitet i framtiden. Det är möjligt att använda kryokonservering av äggstock eller testikel för att bevara fertilitet för prepubertala barn. Det är möjligt att använda kryokonservering av sperma, TESA-prov kryokonservering eller kryokonservering av testikulär vävnad för att bevara fertilitet för män. Spermatogenes återställs genast efter transplantationen av testikulär vävnad.
Kvinnor som fått diagnosen bröstcancer, livmodercancer, livmoderhalskscancer, sarkom, Hodgkins och andra typer av lymfom måste uppmärksammas för fertilitetsbevarande. Vid fall av andra onkologiska sjukdomar, varje fall måste värderas individuellt. Kryokonservering av äggstocksvävnad rekommenderas om det finns sjukdomar som sicklecellanemi, thalassemi, aplastisk anemi, liksom även för kvinnor med autoimmuna sjukdomar, som genomgått misslyckade immunosuppressiv terapi eller har genetisk mutation som utgör en högrisk av för tidigt ägglossning. Kvinnliga patienter, som rekommenderats att inte genomgå hormonstimulering, kan genomgå en kryokonservering av äggceller för att ha fler oocyter eller embryon för vitrifiering. När en graviditet planeras, så transplanteras äggcellsvävnader tillbaka in äggstockarna eller på annan del av kroppen – till exempel överarmen eller i bukens vägg. Efter transplantationen, så har de reproduktiva funktionerna återställts – hormoner har frigjorts och äggstockarnas folliklar börjar mogna.
De vanligaste typerna av malignanta tumörer som ökar risken för fertilitetsförlust är:
Dessa malignanta tumörer uppstår vanligtvis under den reproduktiva åldern och de reagerar väl på behandling. Idag så har en kombinerad cancerbehandling en hög behandlingseffektivitet, som ökar överlevnadstalen. Därför så kan onkologiska patienter ofta leva ett hälsosamt och fullvärdigt liv. Patienter med en positiv behandlingsprognos så är intresset stort för ett bevarande och återställande av den reproduktiva funktionen.
De vanligaste typerna, tre vanliga typer av cancerbehandlignar - operation, strålningsterapi och kemoterapi (tillsammans med cytostatika, hormoner och immunterapi).
Efter att ha genomgått strålbehandling och kemoterapi så överstiger chanserna till spontant förnyelse av äggstockarnas funktion och efterföljande graviditet för kvinnliga patienter som är över 25 år inte 5%.
Om behandlingsplanen inkluderar radikala operationer, strålbehandling av buk- eller bäcken, hög dos av kemoterapi med benmärgstransplantation eller systematisk antitumörbehandling, så behöver patienten informeras om möjlig förlust av fertilitet.
Strålningsbehandling av buk och bäcken kan orsaka försämring av reproduktiva vävnader: svåra förändringar i äggstocksstommen, ovariellt follikelfel, bakteriell epitelskada samt förändringar i livmodervävnaden.
Lösning: använd externa skydd, införlivande av äggstock, oocyt, embryo, sperma, äggstock eller testikulär kryokonservering.
Effekterna beror på patientens ålder, längd på behandlingen och typer av utskrivna mediciner (alkyleringsmedel har den mest påtagliga cytotoxiska effekten på gonadal-funktionen).
Lösning: Kryokonservering av oocyt, embryo, sperma, äggstockar, användande av GnRH agonister under kemoterapi.
Rådgivning med onkolog och reproductologist är nödvändig för att välja den mest optimala metoden för fertilitetsbevarande.
Onkologens uppgift: I fall av diagnos första gången av morfologiskt verifierade malignanta tumörer, så måste specialist informera patient, som uppnått reproduktiv ålder, om möjlig förlust av fertilitet och metoderna för bevarande av fertilitet innan påbörjandet av behandlingen.
Reproductologistens uppgift: att välja den mest optimala metoden för att bevara fertiliteten för cancerpatienten.
sv
lv
en
ru
lt
no
