Missfall statistik

Missfall statistik visar att 10–15 % av alla kvinnor i fertil ålder råkar ut för missfall tidigt i graviditeten. I de flesta fall har kvinnorna blivit gravida på naturligt sätt, men graviditeten avbryts spontant vid 5–8 veckor. 

Om en kvinna har haft två eller tre missfall i rad ungefär vid samma tidpunkt i graviditeten är det stor risk för att nästa graviditet kommer att sluta på samma sätt, och det är då läkare talar om återkommande missfall (abortus habitualis). Enligt missfall statistiken förekommer återkommande missfall hos 1–2 % av alla kvinnor. Om tecken på missfall uppträder tidigt under graviditeten kan medicinsk hjälp ofta inte ändra utgången.

Missfall statistik visar också att upp till 50 % av de kvinnor som genomgår en upprepad missfallsutredning aldrig lyckas få reda på den bakomliggande orsaken. Men det är känt att de viktigaste faktorerna för återkommande missfall är kvinnans ålder och förekomsten av ett tidigare spontant graviditetsavbrott. Sporadiska spontana aborter ökar snabbt hos kvinnor över 38 år.

Med varje missfall ökar risken för ett nytt missfall. Om det har skett flera missfall i familjen, och om graviditeten avbryts spontant eller inte uppstår ens efter genomförda IVF-cykler (failed implantation), är det viktigt att förstå varför detta händer. För att ta reda på orsakerna till missfallet bör en seriös undersökning genomföras, de möjliga orsakerna bör klargöras och på grundval av resultaten kommer din läkare att hjälpa dig att utarbeta en lämplig behandlingsplan som bör följas strikt. Endast på detta sätt har du chans att övervinna orsakerna till missfall och komma närmare din dröm!

Varför avbröts graviditeten?

Enligt missfall statistik är de vanligaste orsakerna till att graviditeten avbryts under den första trimestern (upp till 12 veckor) genetiska. Det beror på genetiska problem hos fostret (kromosomavvikelser).

Orsakerna till missfall kan också vara relaterade till kvinnans, den blivande mammans, hälsa. Dessa kan vara störningar i blodets koagulation (koagulopati) eller immunologiska störningar, faktorer som endokrina störningar (brister i menstruationscykelns i lutealfas, hyperandrogenism), intrauterina patologier eller infektioner.

Det finns en metod som ger ett tydligt svar på frågan huruvida en kromosomavvikelse hos fostret är orsaken till ett missfall: Gentestning av missfallsmaterial. Denna teknik har tillämpats framgångsrikt vid genetikcentret iVF Riga under en längre tid. Resultaten visar att tidigt missfall oftast är förknippat med fosterskador.

I allmänhet har den embryogenetiska forskningen inom IVF-vården utvecklats i Lettland sedan 2014. År 2015 föddes det första barnet i Lettland som hade genomgått preimplantatorisk genetisk testning (PGT-A/PGS) för att upptäcka aneuploidi eller förändringar i kromosomantalet – med utmärkta resultat. Strukturella och numeriska kromosomförändringar i embryonala celler är en av huvudorsakerna till en misslyckad inplantering av ett embryo och tidigt missfall. Preimplantatorisk genetisk testning för aneuploidi innebär att embryon odlas fram till den femte utvecklingsdagen, den så kallade blastocystfasen. På den femte dagen genomförs en trofektodermbiopsi på embryot, vilket innebär uttagande av 2–8 trofektodermceller. Detta skadar inte embryot på något sätt och skadar inte heller dess fortsatta utveckling, men det gör det möjligt att avgöra om embryot är lämpligt för återföring till livmodern. År 2016 föddes det första barnet i Lettland efter en ännu mer djupgående undersökning – genetisk utredning. PGT-M/PGD innebär preimplantatorisk genetisk testning för monogena sjukdomar eller sjukdomar som orsakas av en mutation i en enda gen. Tack vare metoden har det första barnet fötts i Lettland utan en allvarlig sjukdom som iktyos, som kännetecknas av torr hud och överdriven fjällning på grund av minskad svett- och talgutsöndring. Samma år, 2016, föddes ett barn utan Huntingtons sjukdom.

Listan kan göras lång: ett barn utan hemofili, ett barn utan spinal muskelatrofi, ett barn utan fenylketonuri … Tidigare utfördes genetiska tester på par vars första barn redan var sjukt, och man ville ta reda på vad som kunde göras för att försäkra sig om att de andra barnen föddes friska. Nu kommer fler och fler par till genetikcentret iVF Riga när de planerar sin första graviditet och vill försäkra sig om att deras barn inte kommer att ha några ärftliga sjukdomar. Svårare än så är det inte: träffa en genspecialist och en reproduktionsspecialist, ta reda på riskerna och genomgå de nödvändiga undersökningarna ...

Behandling av infertilitet i allmänhet och medicinsk insemination i synnerhet handlar nu till stor del om att sätta ihop olika metoder, pusselbitar, i rätt kombinationer. Vi börjar förstå en hel del – mycket mer än tidigare – både om embryots utveckling och dess inre egenskaper och om de mekanismer som sker i livmoderhålan. Vi förstår nu hur kvinnokroppen påverkas av hälsoaspekter som koagulation, immunologi m.m. Därför kommer IVF-behandlingens framgång att öka, inte omedelbart, men gradvis.